Relationer
Okej, det här med relationer, det kan verkligen få ens huvud att börja leva av sig själv. En massa tankar som bara bubblar upp och vet fan inte var man ska göra av dem. Vore det inte praktiskt om alla kunde skriva ut sina tankar direkt från skallen, på papper, läsa igenom dem och sedan bränna upp dem så att de inte fanns mer? Det låter som en jäkla bra idé, fast i dagens samhälle använder vi oss av bloggar, lunarstorm, bilddagboken och kanske fortfarande dagböcker, vilket är ett bra sätt att få ur sig alla tankar. Problemet med dessa "sparande" tankar är att de fortfarande finns där! Vi kan läsa dem varje dag om vi vill plåga oss själva, vilket vi människor är jävligt bra på, och detta underlättar inte för oss själva, utan gör oss bara mer känslosamma och energifattiga. Så varför i helvete känner vi överhuvudtaget, när det ändå bara skapar problem? Är det en del av oss, som det är meningen att den ska finnas eller är det vi som törstar efter det tragiska? Enligt min mening vill vi kunna känna, herregud vi är för fan människor, men bara till en viss del. Människor som tänker för mycket kan tyvärr bli väldigt ledsna, såklart, men om man sedan har ett väldigt svagt psyke kan man lätt hamna i depressioner, vilket är fruktansvärt tragiskt.
Men tillbaka till dessa jäkla relationer, varför behöver vi dem? Jo, kära medmänniskor, det är för att vi vill känna oss som medlemmar i en grupp! Att vi passar in, vad annars? Alla hittar nog sin speciella grupp, t ex jag har
"lilla hörnan-gruppen" som min killkompis Joel så fyndigt sa. Jag å andra sidan kallar hans gäng för
"Joel och company", vilket jag tycker är mycket festligare. Men som sagt, människan är ett flockdjur, men ändå så väljer vi att leva med bara en partner i taget. Om man inte heter Samantha Jones såklart, men det är en annan femma. Vi älskar att vara i grupp, men vill helst ligga med en människa i taget, hur är det möjligt?! Vore det inte bättre om alla levde ensamma, och slapp känna sig helt förjävlig bara för att man inte kan hitta någon att dela säng med? Jag personligen vill helst ha en person år gången, men det är det normala! Vi är uppfostrade med att man ska hålla sig till en person och om man inte gör det är man ett pervo, vilket känns väldigt konstigt. Du får t ex inte ligga med många människor om du inte har haft ett förhållande med dem för då är man en proffesionell hora, men om an har haft många förhållanden, har man bara svårt att hitta den rätte. Så kan det vara, och så är det, vilket jag tycker är väldigt trist. but that´s life!
Plocka livets rosor idag, imorgon kan det vara försent// Irisgoo
Men tillbaka till dessa jäkla relationer, varför behöver vi dem? Jo, kära medmänniskor, det är för att vi vill känna oss som medlemmar i en grupp! Att vi passar in, vad annars? Alla hittar nog sin speciella grupp, t ex jag har
"lilla hörnan-gruppen" som min killkompis Joel så fyndigt sa. Jag å andra sidan kallar hans gäng för
"Joel och company", vilket jag tycker är mycket festligare. Men som sagt, människan är ett flockdjur, men ändå så väljer vi att leva med bara en partner i taget. Om man inte heter Samantha Jones såklart, men det är en annan femma. Vi älskar att vara i grupp, men vill helst ligga med en människa i taget, hur är det möjligt?! Vore det inte bättre om alla levde ensamma, och slapp känna sig helt förjävlig bara för att man inte kan hitta någon att dela säng med? Jag personligen vill helst ha en person år gången, men det är det normala! Vi är uppfostrade med att man ska hålla sig till en person och om man inte gör det är man ett pervo, vilket känns väldigt konstigt. Du får t ex inte ligga med många människor om du inte har haft ett förhållande med dem för då är man en proffesionell hora, men om an har haft många förhållanden, har man bara svårt att hitta den rätte. Så kan det vara, och så är det, vilket jag tycker är väldigt trist. but that´s life!
Plocka livets rosor idag, imorgon kan det vara försent// Irisgoo
