Löv

Mitt hjärta försvann
vart tog det vägen?
Kall som is står jag kvar
inget mer kvar att ge
Solens strålar försöker värma
men ingen hjälp går att få
Kvar står jag med ett gapande hål i mitt bröst
Mitt misstag var att ge allt jag hade
till någon som gärna tog emot
men aldrig gav tillbaka
Ett gapande hål
där kärleken sipprar ut
så väldigt fort
Försökte älska
men hatet var det starkaste
sy ihop mitt bröst!
Glöm mitt hjärta
ty det redan är förlorat


Naken hud mot naken hud
den tysta timmen är här
Sökande händer över hela min kropp
jag söker tillbaka
Läppar möter läppar
det var alldeles för längesen
Längtan blir för stor
vi borde ha varit bundna!
Inget kan nu hindra
det som komma skall
vi blir en enhet för en stund
ovetandes om vad som händer sen
en hand på hans rygg
kryper tätt intill
Sen vaknar jag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0